När ni inte ens vill ha ett svar! Tyvärr är jag tillräckligt smart för att se igenom er! Jag har tagit en ställning och där står jag, jag föraktar hykleri, falskspel så den dansen får ni dansa själva. Jag står hellre ensam än att bli en av er, jag har min integritet och den är jag stolt över och jag vet att jag står stadigt när det blåser. Gör ni? Knappast!
Usch för energibovar!
Nu över till något annat :)
Idag blir det inne pyssel, inte för att vädret är någon ursäkt, men behöver man inte gå ut i regn behöver man inte.
Bjuder på en liten text som jag tycker passar väldigt bra för alla som har jakthund, och ursäktar olydnad med att det hämmar jaktlust. Inte för att peka ut men tyvärr ser jag att detta är mer vanligt bland drivande/ställandehundar, hoppas att även ni inser att man är ett team (hund/förare).
VAD KÄNNETECKNAR EN
JAKTHUND?
Jaktlusten kännetecknar en jakthund.
Det
är den som får stövaren att förfölja ett spår under lång tid, som får
fågelhunden att timme efter timme söka efter fågel eller älghunden att
uthålligt skälla stånd på älgen.
Jaktlusten
är en motivationstyp, en kraft eller vilja att utföra en viss typ av aktivitet.
På
samma sätt kan man också tala om en motivation för att lyda:
Viljan
att samarbeta med husse eller matte, att vilja vara till lags.
Vad
påverkar motivationen hos olika hundar?
Vad
hunden i en given situation är motiverad för påverkas givetvis dess
uppträdande- hur hängivet och målmedvetet den jagar, hur lydig och hörsam den
är. Det är därför viktigt att lista ut varje hunds motivation och hur vi kan påverka
den.
Precis
som i dom flesta fall finns det en medfödd komponent bakom det vi menar med
motivation. En jakthund ska ju ha en betydligt mer jaktlust än en
sällskapshund. Dessa skillnader beror ju på att jaktlusten har avlats på i
flera generationer och ett systematiskt urval har gjorts.
Bland
sällskapshundarna försöker man hålla nere jaktlusten för den brukar bara ställa
till problem.
Vi
kan påverka jaktlusten!
Även
om jaktlusten är ärftlig så innebär detta inte att den är opåverkbar.
Jaktlusten
är en kraft hos hunden, en kraft som är målinriktad!
Att
nå målet med jakten kan uppfattas som belöning!
När
jakten belönas upplever hunden aktiviteten som lustbetonad och intensiviteten
och graden av engagemanget ökar.
Tex
en älghund som ställer älg har ju för målsättning att älgen skall skjutas så
hunden får sin belöning.
Så
när man efter hand börjar skjuta för löshunden resulterar detta i att hundens
jaktlust ökar och hunden blir mer målmedveten i sitt sökande efter älg.
Älghundar
räknas till att vara bytesmedveten, som upplever det som belöning när vi fäller
vilt för den.
De
flesta stövare är till exempel relativt ointresserad av haren när den är
skjuten. För dessa är jaktlusten mer knuten till själva jakten, själva jakten
är belöningen inte avslutet.
Själva
aktiviteten – att jaga – är självförstärkanden för hunden.
När
mognar jaktlusten?
Många valpar och unghundar visar tidigt vad som kan
uppfattas som jaktlust.
Stående
fågelhunds valpar som står för flugor och småfåglar på tomten tex
Älghundsvalpen
som skäller ståndskall på leksaker.
Detta
uppfattas mer som lek än som jakt!
Normalt
kommer den rätta jaktlusten vid fem, sex månaders ålder men i vissa fall upp
till 2 års åldern, beroende på deras utveckling.
Jaktlusten
växer fram, som är resultatet av en mognadsprocess så därför är det viktigt att
ej börja jaktträna för tidigt när hunden inte är fysiskt och mentalt mogen.
Det
viktiga med alla jakthundar , framför allt dom jakthundar som ska jobba
självständigt, att man lägger ner mycket tid och energi på dressyren så när
jaktlusten växer fram på jakthunden så kan föraren styra den med lydnad!
Skulle
jaktlusten tändas tidigt och man har en odresserad hund så finns risken att man
får en hund som tror den klarar av att jaga själv.
Hunden
får aldrig tro att den klarar av att jaga själv.
Det
är jägaren och hunden tillsammans som jagar.
