Skall inte komma ned någon klysa om att jag är imponerad. Det jag däremot vill förmedla, är att om vi obehindrade hade en uns av dessa kämpars vilja, glädje och hjärtlighet då skulle vi komma riktigt långt. Om inte annat klara av att glädjas med och åt varandra.
Är vid sådana här tillfällen som jag börjar fundera över begreppet "normal", som ni förstår har jag världens bästa jobb med världens bästa gäng.
Ha en bra dag, men idag är det ingen som slår min.
Bjuder på lite bilder :)
Skickat från min Sony Ericsson Xperia arc
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar