Ibland glömmer jag bort mina svagheter, men jag skall nu delge er en. Det jag skall bjuda på idag är nog en viktig information för er som kommer in och läser ibland.
Kan tänka mej att en del av er höjer på ett eller två ögonbryn över min stavning, och det är ett stort problem jag är nämligen dyslektiker.
Detta innebär att det som är fullständigt naturligt för de flesta med stavning och särskrivning är ett totalt mysterium för mej. Kan lova er att jag har slitit, (blod, svett och tårar) när jag gick i skolan fanns inte begreppet dysleksi. Och vad hände jo man blev utpekad som lite dummare, men skam den som ger sig. Det som varit min räddning är nog att jag tidigt utvecklade mitt intresse för att läsa, det var min flykt från dumstämpeln.
Men det som var värst var diktamen ( som de flesta i min ålder fick göra), men jag kom på ett knep som jag haft nytta av hela livet. Jag utvecklade ett fotostatminne, jag drog helt enkelt en kopia av det stycke eller sidor som vi skulle kunna. När sedan läraren började läsa plockade jag helt enkelt fram min sparade kopia i huvudet och skrev utifrån den. Nackdelen är att dessa kopior tar lite stor plats, så när dokumenten var printade ( dvs nerskrivna på papper) blev de raderade.
Tyvärr är det inte bara när jag skriver problem uppstår, jag har väldigt lätt att säga fel tex jag säger indigridienser istället för indegrienser, indikation iställer för induktion.
Kan tänka mej att en del av er höjer på ett eller två ögonbryn över min stavning, och det är ett stort problem jag är nämligen dyslektiker.
Detta innebär att det som är fullständigt naturligt för de flesta med stavning och särskrivning är ett totalt mysterium för mej. Kan lova er att jag har slitit, (blod, svett och tårar) när jag gick i skolan fanns inte begreppet dysleksi. Och vad hände jo man blev utpekad som lite dummare, men skam den som ger sig. Det som varit min räddning är nog att jag tidigt utvecklade mitt intresse för att läsa, det var min flykt från dumstämpeln.
Men det som var värst var diktamen ( som de flesta i min ålder fick göra), men jag kom på ett knep som jag haft nytta av hela livet. Jag utvecklade ett fotostatminne, jag drog helt enkelt en kopia av det stycke eller sidor som vi skulle kunna. När sedan läraren började läsa plockade jag helt enkelt fram min sparade kopia i huvudet och skrev utifrån den. Nackdelen är att dessa kopior tar lite stor plats, så när dokumenten var printade ( dvs nerskrivna på papper) blev de raderade.
Tyvärr är det inte bara när jag skriver problem uppstår, jag har väldigt lätt att säga fel tex jag säger indigridienser istället för indegrienser, indikation iställer för induktion.
Så nu vet ni varför det kan bli lite tokigt i min stavning ibland.
Ha en fin tisdag, bjuder på ett citat av Winston Churchill " Den nyttigaste läxa livet lärt mig är att idioterna många gånger har rätt" och en bild på min son och dotter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar