Vi tänder ett ljus

För nu är det snart jul, tänk att tiden går så fort. Ibland blir inte allt som vi tänkt, vi hade ju från början en plan men pga olika omständigheter valde vi att skjuta på dessa planer. Vilket ger oss mer tid för annat, och vi har tiden för oss så ingen stress. Men de omständigheterna gjorde också att andra planer börjat spira och börjat ta form. Nu får jag bara hoppas att allt flyter på, och att turbulensen kan hålla sig borta. Gubben har köpt sin julklapp också, vilket innebär att endast fickluddet är kvar till oss andra ;) Men det är en nödvändighet när man bor som vi gör, och det är ju en investering så varför inte. Men det är mycket pengar på ett bräde men på landet är traktorn ens bästa vän. Och vi har ju sålt vår gamla trotjänare med lite vinst så allt kan bara bli bättre.
Och vet ni vad, jag köpte julstjärnor till fönstren :) skall bli spännande och se hur länge de varar. Idag kommer även dottern hem, hon har ett examensarbete där hon har en grupp med tjejer som diskuterar om de olika existentiella frågor som finns hos unga idag. De har diskuterat droger/alkohol, kroppsideal mm. det är väldigt intressant och skrämmande. Samhället idag är inte helt enkelt ur de ungas synvinkel, det som är det tragiska i detta är att det är vi som vuxna som skapat detta åt våra barn. Allt vi gör och säger påverkar våra unga, och det är vi som är (borde vara) förebilder.

Var en måndagsförebild, bjuder på en existensiell dikt.

Jag är ensam,
jag är rädd!
Jag mitt liv föraktar,
jag mej själv inte ser!

Varför ger du mej inte trygghet,
varför ger du mej ingen kärlek?
Varför ger du ingen uppmuntran,
varför föda mej när du mej ändå inte ser!