onsdag 20 oktober 2010

Tjolahoppsan sa

Jo det blev nästan en liten " kungens lilla kråka" i morse på väg till jobbet. Men det gick bra, fick ringa och ursäktande tala om att jag blir lite sen. BLIXT halka, jag har vinterdäcken på men vad hjälper det i hårnåls kurvor med blank is. Ja ja bättre att vara sen och komma fram än att komma fram i träfrack.
En frysen själ solens värme söker till,
med strålar som reflekteras i ögonens pupill.
Där bakom skymtar sanningens flod,
som kommer upp till ytan som den frusnes blod.
Ingen kan säga vad sanningen gömmer,
ingen kan säga att vi sanningen glömmer.
När solen tinat den frysta floden,
kommer även sanningen att ta till orden.
Ingen kan sannigen dölja utan läcka,
och den kan ingen kyla någonsinn släcka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar